|
Mannerheim Fältmarskalken 1918−1940 |
|
|
320 sidor Pärm Terho Lehtolainen Pärmbild SA-kuva Gummerus Kirjapaino Oy Jyväskylä 2005 |
|
Fältmarskalk Gustaf Mannerheim |
Efter det
finländska inbördeskriget 1918 steg baron
Gustaf Mannerheim (1867–1951) ombord på Sverigebåten. Han var besviken på Finlands
tyskvänliga politik och kungaeskapaden. Tysklands nederlag i storkriget stod
fullt klart i början av oktober. Mannerheim fick till uppdrag att utverka
västmakternas erkännande för Finlands självständighet. Generalen reste till
London och Paris för att underhandla med de politiska beslutsfattarna. I
december blev han i sin frånvaro vald till Finlands riksföreståndare.
Mannerheim
återvände till Finland för att
sköta uppdraget som statsöverhuvud. På samma dag anlände ett av Mannerheim
utverkat spannmålsfartyg till det hungrande Finland. På våren 1919 planerade Mannerheim
tillsammans med den brittiska krigsministern Winston Churchill och de vitryska generalerna en offensiv mot det
bolsjevikstyrda Sankt Petersburg. Det blev inget av operationen därför att
riksföreståndaren i den vitryska regeringen, amiral Aleksandr Koltjak vägrade erkänna Finlands självständighet.
På sommaren
lagfäste Mannerheim en
författning för republiken Finland, men förlorade presidentvalet till Kaarlo Juho Ståhlberg. Generalen reste utrikes
och fortsatte att planera operationen mot Sankt Petersburg med Winston Churchill, Polens
statsöverhuvud Józef Piłsudski
och vitryska emigranter. Opinionen i västmakterna motsatte sig planen, som nu
blev definitivt avblåst.
President Pehr Evind Svinhufvud utnämnde Mannerheim år 1931
till ordförande för försvarsrådet med ett hemligt kontrakt som överbefälhavare
i krig. Mannerheim inledde en ojämn kamp för att höja försvarsanslagen. År 1933
blev han utnämnd till fältmarskalk.
I vinterkriget
mot ryssland 1939–1940
ledde han med framgång en etthundrafem dagar lång kamp mot den hänsynslösa
stormakten.
Fältmarskalken är en
självständig fortsättning till böckerna Officer
i tsarens tjänst 1967–1914 och Den vita generalen 1914–1918. Se även Överbefälhavare
och president 1940−1951.